Egenskaper av androgent överskott

Androgener är en viktig grupp av mänskliga hormoner. De är hydrofoba föreningar och stereoider och är främst proteinbunden i plasman. En korrekt androgen produktion och metabolism är väsentlig för olika viktiga biologiska aktiviteter, där utvecklingen och distributionen av hår på människans kropp är en av de största.

Androgener utlöser omvandlingen från vellushår till terminalhår i kroppen. Detta är en normal biologisk process som börjar vid puberteten med en ökad androgen produktion, den fortsätter genom vuxenlivet och saktar sedan ner med fortplantningsförmågan hos båda könen.

Dock är produktionen av androgent överskott något som leder till en utveckling av oönskat hår och sjukdomen är definierad som hirsutism. Hirsutism kan i sin tur bero på andra tillhörande krämpor, men vanligast bland dessa är de som är associerade med androgent överskott. De viktigaste nyckelfunktionerna av androgent överskott är:

Överskott av hårproduktion

Dess främsta yttring är överflödig, oönskad terminal hårväxt som är av manlig karaktär, men som förekommer hos kvinnor. Det förekommer främst i androgenreceptiva och sexuella kroppsdelar så som hakan, överläppen (som mustasch och skägg hos män), öron, näsa, bröstben, rygg, mage, övre blygdtriangel, etc.

Känslighet av hårsäckar genom androgent överskott

Utvecklingen av sexuellt hår regleras helt av androgener. Hirsutism uppstår på grund av känsligheten av hårsäckarna av förändringar i nivån av androgener. Biologisk sett, så är variationerna i androgenreceptorn och 5a-reduktas faktorn av huden på en särskild kroppsdel något som bestämmer hårväxtmönstret genom en androgen utlösning. Till exempel huden på ögonfransarna, ögonbrynen och de laterala och occipitala aspekterna av hårbotten (främst icke-sexuell hud) är jämförelsevis mindre känsliga för androgener.

Å andra sidan så är ambosexual hud (inkluderar den nedre blygd triangeln och armhålorna) mer mottagliga för androgener där vellushår omvandlas till det terminala slaget med den lättaste androgena utlösaren. Processen för omvandling till terminalhår i dessa regioner av kroppen börjar i tidig pubertet, med endast en minimal ökning av de adrenala androgena nivåerna.

Sedan finns det hud inom de sexuella områdena (bröst, nedre del av buk, nedre del av rygg, lår, överarmar, haka, ansikte och övre bäckentriangel) som enbart är känsliga för höga nivåer av androgener.

Därav, när formationer av terminalhår uppstår i dessa delar på kroppen och är lik manlig hårväxt men inträffar hos kvinnor påg grund av ett androgent överskott så kan det till synes diagnostiseras som hirsutism.

Talgkörtelstörning

Tillsammans med en överproduktion av hår, så orsaker ett androgent överskott även en förstoring av de oljeproducerande talgkörtlarna. Kvinnor har vellushår innan puberteten. Även talgkörtlarna i de androgenreceptiva folliklarna är små före puberteten. Dock när puberteten infaller så förekommer det ökade androgennivåer för att vellushåren ska omvandlas till sexuellt terminalhår i de androgenreceptiva kroppsdelarna. Om androgenet produceras i överskott hos kvinnor, så resulterar det i hirsutism. Detta resulterar även i ett överskott av oljeproduktion, eftersom androgenöverskottet dramatiskt ökar storleken på talgkörtlarna. Emellertid, i många kroppsdelar så konverterar inte håret från vellushår till terminalhår, även om det finns ett överskott av oljeproduktion. Dock är patogenesens av detta tillstånd fortfarande oklart.

Acne vulgaris

Denna hudåkomma kan uppstå på grund av androgenöverskott, men med eller utan hirsutism. Den förekommer generellt i ansiktet, halsen, bröstet, överarmen, främre huvud och övre del av rygg, på grund av ökad aktivitet i talkörtlarna. Detta orsakar acne-sår, tillsammans med en ökad oljeproduktion. Detta är ett vanligt problem som uppstår i samband med puberteten när de androgena nivåerna ökar.

Anhopning av talgöverskott och bakterie- (propionibacterium acnes)interaktioner resulterar i stora inflammatoriska noduli, pustler och cystor. Acne är ett tecken på hyperandrogenism, vilket kan kopplas till vanliga menstruationer och hirsutism utan märkbar endokrin orsak. . Kliniska tester inkluderar de med ökade androgennivåer och serum med progesteron i lutealfas. Frånsett detta, kontrollera om det tidigare använts någon form av retinsyra för att bota akne då det är en användbar indikator på hyperandrogenism.

Oregelbunden mens, fetma och infertilitet

Oegentligheter i ägglossningsprocessen (oregelbunden mens) är ofta också ett tydligt kännetecken på androgent överskott. Det är generellt förknippat med den underliggande orsaken till polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), som orsakas av androgena överaktiviteter. Detta resulterar i oregelbundna menstruationer, främst oligomenorré (mens på 6 veckor till 6 månader), amenorré eller dysfunktionella blödningar från livmodern. De flesta fall med PCOS har kronisk amenorré, eftersom de har en registrerad frånvaro av progesteronreglerade follikulära skeden av ägglossning. Dessa fall har dock inte östrogenbrist.

Ägglossningsproblemen kan uppstå så tidigt som de prepubertala åren och förvärras med en åldersrelaterad viktökning. Fetma präglas av en ökad midja-höft proportion eller att de har ”äppelformad” kropp. Acanthosis nigricans är också vanligt hos de med PCOS. Stein och Leventhal föreslog även infertilitet i sin urspungliga definition av PCOS. Dock har nyare fynd föreslagit att kvinnor med PCOS har oregelbunden ägglossning i bästa fall och att infertilitet är en alltför långsökt slutsats och dessutom mycket sällsynt. Men infertilitet kan vara ett symtom på anovulation/utebliven ägglossning. Andra symtom så som mansliknande (temporär) alopeci och acne kan vara ett resultat av hyperandrogenism, men i PCOS är de allmänhet milda till måttliga. Ett snabbt kommande hyperandrogeniskt symtom eller virilisation(inklusive tjockare muskelmassa, röstfördjupning, maskulin kroppsbildning, förstorad klitoris och snabb hirsutism, etc.) är sällsynt i PCOS. Dessa symtom tyder snarare på sekundära orsaker till hyperandrogenism.

Fetma är även ett kännetecken på en annan störning med androgent överskott som kallas hyperandrogen insulinresistent acanthosis nigricans syndrom (HAIR - AN). Dess andra symtom inkluderar bruna sammetshyperpigmenterad hud (acanthosis nigricans), hypertoni, hyperlipdemi, etablerad diabetes i släkten. Även om acanthosis nigricans är en yttring av insulinresistens och hyperandrogenism (HAIR-AN syndrom) så är det vanligt förekommande i cirka 5 % av sådana fall. Många andra krämpor med acanthosis nigricans, hyperandrogenism, insulinresistent diabetes och distinkta fenotypiska egenskaper har spårats. De inkluderar lipoatrofisk diabetes, leprechaunism(intrauterin utvecklingsstörning, gonodala svullnader, alv-liknande ansikten etc.) Rabson-Mendenhall syndrom(Säregna ansikten, talkottskörtelsförstoring, dental brådmogenhet, förtjockade naglar, och svullna äggstockar) och typ A syndrom (debuterar i tonåren, virilisering, och diabetes mellitus/sockersjuka).

Åter igen, hypotyreos med en androgen störning har även det fetma som symtom, tillsammans med en svaghet, uppteckning av skölkörtelsablation, amenorré etc. Hyperprolaktinemi är en mycket sällsynt orsak till hirsutism och har även den symtom av amenorré, galaktorré och infertilitet. Å andra sidan, så kallat runt ”månansikte”, ”buffalo hump”(en fettknöl på nacken), bålfetma, högt blodtryck, hudbristningar- lila striare- på mage och lår, muskelförtvining och svaghet skulle kunna tyda på Cushings syndrom.

Virilisering och maskulinisering

Virilisering förknippas i allmänhet av den androgena överskottsstörningen 21-hydroxylas icke-klassisk I adrenal hyperplasi (sen debut CAH), som även har akut hirsutism som syndrom. En etablerad familjehistoria med CAH, hämmad längd, och tecken på maskulinitet är andra symtom. 21-hydroxylas-brist kongenital adrenal hyperplasi har symtom som mer eller mindre liknar sent debuterande CAH, med medfödd virilisering. Androgenutsöndrande tumörer är även de präglade av virilisering, maskulinisering(förstoring av klitoris) och överdriven hårväxt(hirsutism). Häri utvecklas de snabbt i ett spann av 3-6 månader, medan hirsutism som utlösts av PCOS förekommer under flera år. Men man måste konstatera att många yngre patienter som har tecken på virilisering kan lida av en annan åkomma som heter hyperandrogen insulinresistent acanthosis nigricans syndrom, som även den orsakar hirsutism. Androgena tumörer markerar även drag från Cushings syndrom. Androgenutsöndrande tumörer är mer vanligt förekommande i äggstockarna och sällan härledd till binjurebarken.

Postmenopausal virilisering kan indikera äggstockscancer/hyperthecosis. Klinisk profilering kan hjälpa till att upptäcka hyperthecosis som orsakar hirsutism. En förstorad äggstock utan follikulära formationer är den viktigaste indikatorn. . För att bekräfta är det viktigt att man gör en testosteronundersökning. Om det cirkulerande testosteronstestets resultat är 2,5 gånger större än övre gränsen för normal eller 200 eller mer ng/dL, så kan det vara androgena tumörer. Emellertid, endast 20-30 % av kvinnor som når upp till dessa nivåer har androgena tumörer, eftersom de flesta kommer att ha hyperthecosis eller hyperplasi. Man kan även använda ett hormon som är gonadotropinfrisättande när man utvärderar en postmenopausal virilisering på grund av äggstockscancer.

Familjfunktioner

Hirsutism som orsakas av ett androgent överskott präglas ofta av en stark familjär faktor. I Lorenzos studie av hirsutism (Se Lorenzo EM. Familjär studie av hirsutism) så utvärderades de familjära dragen med omsorg. Denna studie utfördes på 300 slumpvis utvalda kvinnor, oavsett rasskillnader, från en folkhälsoenkät i Michigan. Poängmönstret baserades på endast 5 kroppsregioner, nämligen haka, överläpp, bröst, mage och lår och poängräkningen var den konventionella 0-4. Denna undersökning registrerade inte en hirsutism kontrollräkning över 5 ibland något av fallen som undersöktes. Därav, utifrån denna analys så drar vissa experter slutsatsen att den generella poängen varierar med vilket område som undersöks.

Denna familjära undersökning baserade sina resultat på 90 ”hirsutismprobander” och deras familjer. Det första steget i denna studie var att få tag på en familjehistoria från alla patienter. Därefter fick volonterande mödrar och systrar genomgå en partiell medicinskt test, men enbart på ansiktsytan. Denna grupp genomgick även en fullständig utvärdering av hirsutism och andra androgena undersökningar.

Resultat av undersökningen:

• Ökad förekomst av hirsutism bland kvinnliga släktingar.
• Acne och/eller frontal skallighet bland de manliga familjemedlemmarna till hirsutismpatienterna i undersökningen.

De starka genetiska varianterna av hirsutism kan bäst bedömas på patienter som har glest terminalhår på kroppen, kombinerat med en okänslighet för androgenreceptorn och en otillräcklighet av 5a-reduktas. Detta är på liknande sätt noterat i hirsutism med mycket mindre intensitet som setts i asiatiska fall med polycystiskt ovariesyndrom(PCOS), trots liknande cirkulerande androgena nivåer.